Rostfritt stål, syrafast stål, värmebeständigt stål

kassan totalt: 0,00 kr
Rör – grundläggande information
Rör – grundläggande information

Uppdelning av rör med avseende på ändutföranden

Olika användningar av stålrör gör att deras ändar måste bearbetas på olika sätt.
Därför kan man urskilja följande typer:
– rör med gängade ändar: rörgänga (Whitworth- eller Briggs-gänga), gänga för rör för olje- och gasindustrin (Briggs)
– rör med släta ändar – de är den största gruppen med hänsyn till svetsade fogar,
– rör med muffändar – används i allt mindre utsträckning, särskilt på vattenledningsrör
– rör med kanter för lösa flänsar (används i allt mindre utsträckning till följd av popularitet av svetsning).

De mest populära dimensionerna av stålrör

De grundläggande dimensionerna av stålrör är ytterdiameter och väggtjocklek. De är standardiserade parametrar när det gäller avsedd användning och tillverkningsteknik. Innerdiameter är de grundläggande dimensionernas funktion.

Dimensioner av olika rör skapades enligt ett fastställt system, där ytterdiameter är kopplad till väggtjocklek. Helheten måste vara anpassad till en bestämd användning. Man tar även hänsyn till hur lönsam produktionen och användningen av rör är.

Först strukturerades dimensionerna av vattenledningsrör. De övriga typerna av rör var beroende av vattenledningsrör därför att de tillverkades med samma maskiner.

I Storbritannien standardiserades storlekar av vattenledningsrör när Whitworth-gänga med gängvinkel om 55 grader infördes. I Europa används nu rör som är beskrivna enligt regler som infördes precis i Storbritannien.

I USA antogs i sin tur standarder som infördes av American Petroleum Institute. Vattenledningsrör samt rör för olje- och gasindustrin ordnades enligt Briggs-gänga med gängvinkel 60 grader. Rör för olje- och gasindustrin enligt API infördes i hela världen.

I Polen antogs diametrar för rörsortiment som är anpassade till gängning enligt Whitworth-gänga. Rörväggtjocklek är anpassad till skärning av gängan. Med hänsyn till de krafter som är nödvändiga för att skära och koppla ihop rör används inte rör som kopplas ihop genom gängning och har diameter på över 4” (enligt DN100). Rördiametrar och -längder som används i gängade kopplingar presenteras i tabell nr 2.

Uppdelning av rör efter tvärsnitt

Efter tvärsnitt kan man urskilja följande typer av rör:
– runda,
– rektangulära,
– kvadratiska,
– polygonala,
– elliptiska,
– dropprör,
– andra.

Med avseende på väggtjocklek urskiljer man följande typer av rör:
– med konstant väggtjocklek,
– med variabel väggtjocklek,
– utvändigt korrugerade och strängpressade rör,
– invändigt korrugerade och strängpressade rör,
– valsade och strängpressade korrugerade rör (enkla, nål- och spiralrör),
– spolade korrugerade och bandsvetsade rör.

Uppdelning av rör med avseende på skyddande ytbehandling

De flesta rören tillverkas utan skyddande ytbehandling. I denna grupp ingår svarta och vita rör.

Svarta rör är den största delen av sortimentet. Deras yta är täckt med en tunn oxidhinna, ett glödskal. Här kan även förekomma ett tunt rostskikt. De skyddas mot korrosion först när installationen är färdig eller de används utan ytbehandlingar pga. temperatur som t.ex. rör i pannor.

Vita rör är oftast konstruktionsrör med höga krav på ytkvalitet. De är kallbearbetade, en värmebearbetning är möjlig i skyddande atmosfär men de behöver rengöring efter bearbetningen. Vita rör kan behandlas med skyddsfett.

Med avseende på typer av skyddsbeläggning urskiljer man två typer av rör:
– rör med metalliska skyddsbeläggningar – de flesta är förzinkade rör som används i varm- och kallvattensystem. Denna typ av rör utsätts ofta för vattnets korrosiva egenskaper och beläggs med två zinklager. Det används även andra metallbeläggningar – särskilt för de rör som har industriella användningar.
– rör med icke-metalliska beläggningar (emaljerade, lackerade eller asfaltbelagda).

Emaljerade rör används främst i den kemiska industrin. Asfaltbelagda rör har oftast stora diametrar och används för att bygga långdistansrörledning för vatten, gas eller olja.
Man kan dessutom urskilja rör med skyddande infodringar: keramiska, i plastmassor (gummi, PVC) samt pläterade rör som är överdragna med en metall med hög beständighet. Skyddande keramiska eller gummiinfodringar krävs för de rör som utsätts för starkt slitage t.ex. vid transport av blandning av vatten och kvarts. Pläterade rör och rörinfodringar i plaster används först och främst i den kemiska industrin. Det hjälper att minska slitage av rostfria stål samt minimera installationskostnader och förlänga dess livslängd.

Uppdelning av rör efter tillverkningsteknik

Med avseende på tillverkningsteknik kan man urskilja två huvudtyper av stålrör: sömlösa rör och svetsade rör. Varje av dessa grupper kännetecknas även av bestämda framställningsmetoder (varm- och
kallbearbetning).

Sömlösa rör är kall-/varmvalsade eller kall-/varmdragna. Sömlösa rör kan tillverkas med en diameter på upp till 508 mm. Sömlösa rör med en diameter mellan 500–800 mm tillverkas mycket sällan. För en diameter på 800 mm finns endast svetsade rör tillgängliga. Det beror på att det finns en liten efterfrågan på sömlösa rör med stor diameter på marknaden. Även teknik för tillverkning av svetsade rör är allt bättre.
Det är rör som framställs med valsningsmetoder eller varmdragning och som har en minimal ytterdiameter på 20 mm. Deras mått är mindre exakta och deras utvändiga yta är sämre.

Kallvalsade eller kalldragna rör har mindre intervall av ytterdiameter. De har en diameter från 3 mm till ca. 200 mm. Dessa rör har dock mindre väggtjocklekar som inte kan uppnås med varmbearbetning. Deras mått är mycket mer exakta och yta är av bättre kvalitet. De kan även uppnå mycket högre mekaniska egenskaper till följd av kallbearbetning.

Svetsade rör kan delas upp enligt den använda tillverkningstekniken. Man kan urskilja rör som skarvas (med elsvetsning: motstånds- eller induktionssvetsning) och svetsas (t.ex. med bågsvetsning med argon- eller väteskydd).
Längssvetsade rör har liten diameter medan spiralsvetsade rör tillverkas med stor diameter. Man kan omforma svetsade rör vidare eller ta bort svetssträng samma som skarvade rör.

Början av tillverkning av stålrör

Fram till 1800-talet var tillverkning av stålrör baserad huvudsakligen på mjuka och formbara metaller, det var främst bly. Den första viktiga faktorn för utveckling av teknik för tillverkning av stålrör var det första rörsystemet för leverans av stadsgas i världen. Den tillverkades i London kring 1815 (efter Napoleonkrigen). Konstruktionen bestod av gevärspipor som kopplades ihop med hjälp av gänganslutning. Pipans koniska form gjorde det möjligt att skapa yttergänga på den smalare änden och innergänga på den tjockare (på slutstyckets sida). Rörledningens öppning var ca. en halv tum. Eftersom det var nödvändigt att bygga ut denna rörledning och även bygga nya (i andra stadsdelar av London) ökade efterfrågan på stålrör kraftigt.

Tillverkning av rör som skarvades med stumsvetsning med en ytterdiameter på upp till 76 mm patenterades i Storbritannien i 1825. Eftersom det även patenterades rör som skarvades med mekaniska skarvar i detta land i 1842 började man tillverkning av rör med en ytterdiameter på upp till 305 mm.

I Storbritannien började man också standardisera gängor. 1841 skapade man en standard för rörgänga för rör som skarvades med mekaniska skarvar som gäller fortfarande i många länder, det infördes bara små ändringar. Gängan kallades efter standardskaparens efternamn och är allmänt känd som Whitworth-gänga. Rördiameter enligt denna standardisering gäller i Europa tills idag (gängade VVS-rör).

I USA standardiserades gängor och rör lite senare – 1862. Då infördes en gänga som används tills idag och heter Briggs-gänga.

Uppdelning av stålrör efter användning

Beroende på gällande viktiga parametrar klassificeras rör efter:
– användning,
– tillverkningssätt,
– form av tvärsnitt,
– typ av skyddande beläggning och ytkvalitet,
– bearbetning av rörändar,
– stålsorter som de är tillverkade i,
– området för godkännandeprovning,
– precision av utförande.

Uppdelning av stålrör efter deras användning.

Vattenledningsrör Konstruktionsrör Värmeväxlarrör Rör för olje- och gasindustrin
Kolbrytning (golvledningar) Rörledningar för ånga, vatten, luft, gas, olja m.m. Flygindustri Rör för värmepannor Pumprör
Maskinbyggnation (ledningar) Kortdistansrörledning: (byggande, energiindustrin, den kemiska industrin, gruvdrift) Bilindustri Rör som används för att bygga kemisk och processutrustning Foderrör
Långdistansrörledningar (transport av olja, gas och vatten) Möbelindustri Kylning Borrör
Byggkonstruktioner Bagerirör
Skärande bearbetning Frysrör
upp
Butiken är i visningsläge
Visa den fullständiga versionen av webbplatsen
Sklep internetowy Shoper Premium